Historia
År 1938 beställde konstnären Einar Palme en mindre segelbåt av ingenjören och båtkonstruktören Lage Eklund. Riktlinjerna Konstruktören fick var att båten skulle vara lättseglad och möjlig att manövreras av en person. Den skulle vara grundgående så att man kunde segla in och förtöja i grunda skärgårdsvikar. Den skulle även ha tillräckliga utrymmen i ändskeppen för förvaring av dukar, stafflier och färdiga målningar. Resultatet blev Neptunkryssaren, en båt med vackra linjer och goda seglingsegenskaper.

Det första exemplaret sjösattes 1938. Båttypen fick snart fäste, framför allt i Gävle och Uppsala pga. SK Surfing och Uppsala SS vilka redan 1939-40 byggde två Neptunkryssare vardera att använda som lottbåtar. På hösten 1940 fanns åtta båtar byggda och en del licenser på framtida byggen var sålda. Då väcktes tanken på en stödorganisation för båten. Denna organisations syften var förutom att stödja byggandet fler båtar och utveckla en entypsklass också att hjälpa till med att lätta upp de svårigheter som fanns under krigsåren som med att få fram bl.a. mahogny, köl och segelmaterial. Denna sammanslutning blev Neptunkryssarklubben som senare bytte namn till Neptunkryssarförbundet.

Neptunkryssaren blev snart en populär segelbåt i kappseglingssammanhang. År 1942 genomfördes den första regattan om Neptunkryssarpokalen, en kappsegling som blev ett inofficiellt svenskt mästerskap. Neptunkryssarpokalen har sedan dess genomförts årligen. Den senaste Neptunkryssarpokalen, nummer sju, sattes upp 1999.

År 1944 fick Neptunkryssaren SM-status och ytterligare ett steg togs mot att bli en etablerad klass. Ett stort antal mästare har krönts sedan dess och fortfarande samlar mästerskapen fält på 35-40 båtar ( 48 stycken 1994).

Fram till och med 60-talet byggdes cirka 190 båtar i furu. Därefter byggdes tjugotalet mahognybåtar. Den hitintills sista träbåten byggdes 1974. 1975 tog Neptunkryssarförbundet fram formar för en Neptunkryssare i plast. Tanken var att trä och plastbåtarna skulle tävla på lika villkor och plastbåten dimensionerades så att vikt och balansförhållanden skulle bli så lika med träbåtarnas som möjligt. Resultatet blev lyckat och över femtio plastbåtar har byggts sedan dess. Neptunkryssaren har därmed tillverkats under åtta decennier.

Med rätt trailer väger inte ekipaget mer än 1500 kg, en tjänstevikt många normalstora bilar har idag, varför inte någon ytterligare behörighet än ett vanligt B-körkort krävs. Neptunkryssarförbundet kan svara på frågor och ge råd beträffande andra metoder att frakta sin båt på land.

Nivån på båtar och besättningar har höjts under 90-talet och flera erkänt duktiga seglare kappseglar nu endast Neptunkryssare. Information om årets SM hittar du under Aktuellt.

Trots att andelen plastbåtar och aluminiummaster ökar på bekostnad av träbåtar och trämaster är det dock fullt möjligt att med relativt små medel vara konkurrenskraftig. Senast 1994 vann en träbåt SM (Nils Virving med båt 140, Borta med vinden 9).

Med en trimvillig rigg, spinnaker och endast två personer i besättningen bjuder Neptunkryssaren alla seglare en utmaning. Båtens små proportioner ger igen större fördel med råstyrka.

Viktigare är teknik och en samtränad besättning vilket möjliggjort för många kvinnor att framgångsrikt tävla i klassen. Detta framför allt i mixade besättningar men även rena dambesättningar har funnits.

På senare år har allt fler besättningar utnyttjat att Neptunkryssaren är tillräckligt lätt för att kunna transporteras på en trailer efter vanlig personbil. Många åker nu runt med sin båt på land för att kunna deltaga i fler regattor. Resultatet blir stora fält även på mindre regattor.

Neptunkryssarpokalen, eller bara pokalen som den kallas, är en klassisk kappsegling (se Historia). Vissa hävdar att den är det riktiga mästerskapet i neptunkryssarsegling. Under många år har Neptunkryssarpokalen avgjorts med två egna seglingar i samband med SM.

För att åter höja pokalens status har den sedan 1999 åter blivit en separat segling. Runt 15-25 båtar har deltagit under dessa år.

Neptun Cup är en kappseglingsserie som skapades till säsongen 2001. Den består av regattor i framför allt mellansverige och Norrland.

Semesterseglaren
De flesta Neptunkryssare används inte till kappsegling utan till tursegling. I större eller mindre utsträckning används även de kappseglande Neptunkryssarna till denna seglingsform.

I dag ses Neptunkryssaren som en liten båt och i hamnarna möts man ofta av frågor huruvida man verkligen kan bo i den. Självklart kan båtens utrymmen inte jämföras med en modern trettiofotbåts, men jämför man istället med de packningsmöjligheter en havskajak eller en vandringsryggsäck, båda med idag ökande popularitet, kan erbjuda framstår Neptunkryssaren som ett kryssningsfartyg. Allt beror således på referensramarna.

Komforten och de olika praktiska lösningarna är jämförbara med de flesta så kallade småbåtars, även de modernas. Man skall självklart inte sticka under stol med att semestersegling utöver dagsegling med en Neptunkryssare kräver en del planering och förberedelser och väl ute i skärgården både tålamod och ordningssinne.Då båtarna är byggda under en lång tidsrymd och utrustade på skiftande vis är lösningarna många för hur man semestrar i en Neptunkryssare. För att ge en bild följer här en kort beskrivning av några varianter.

De anvisningar Neptunkryssarens beställare (Einar Palme) hade till konstruktören om Neptunkryssarens utformning gav flera fördelar vid tursegling. Det ringa djupgåendet och de långa överhängen gör att man kommer in i vikar och intill klippor som få andra båttyper. De rymliga ändskeppen, i vilka Einar Palme förvarade sina målarattiraljer, rymmer allt en besättning på två till tre personer behöver.

Sittbrunnen är dock det utrymme i vilket man lever ombord. Här finns pentryt, antingen fast i en kommod i sittbrunnens förkant eller stuvat under däck för matlagning på akterdäck och här intages sedan måltiden. Disken löses med fördel på akterdäck och det är nära till rent sköljvatten. De flesta båtarna har ett sittbrunnskapell för att inte låta sig begränsas av vårt ibland nyckfulla sommarväder. Få har el i båten. Istället används fotogen eller gasollampor och dito värmare. Kylfunktionen löses med hjälp av kylväska och kölsvin.